Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Dramatiskt forslandskap med figurer och kvarnbyggnader | Waterfall in Smaland | Skepp pa stormigt hav | Stemship in Sunset | Nattlig marin med brinnande fartyg |
Related Artists:
Albert Gottschalk
(3 July 1866 - 13 February 1906) was a Danish painter. He had a close connection, personally and artisticly, to the poets Johannes Jørgensen, Viggo Stuckenberg and Sophus Claussen. Albert Gottschalk was born in Stege on the island of Møn. but later moved to Copenhagen. He was educated at the Royal Danish Academy of Fine Arts from 1882 to 1883 and under Peder Severin Krøyer at the Artists Studio Schools from hos from 1883 to 1888. He also studied privately with Karl Jensen and Karl Madsen. Gottschalk was inspired by the Danish painter P.S. Krøyer as well as French art. Gottschalk was ambitious, technically skilled, and he worked a long time with his motifs in his mind before painting them. He searched for his motifs in Denmark on his bicycle, and he found them often around Copenhagen. The paintings often look like they are quickly made sketches which was not recognised in Gottschalkes time. But today people find his works fresher and more timeless than art from that time normally is.
Jan van de Velde
(1593, Delft or Rotterdam-ca. 1 November 1641, Enkhuizen) was a Dutch Golden Age painter and engraver of animal, landscape and still-life subjects. He was the father of the still life painter Jan Jansz van de Velde. He was apprenticed to engraver Jacob Matham in 1613, entered the Haarlem guild in 1614, and then probably visited Italy. He is better known for his etching and engraving than for his painting. According to Houbraken, he was the brother of Esaias van de Velde and Willem van de Velde the Elder, but according to John Denison Champlin, Esaias was his cousin, and he was no relation at all to the family of Willem.
Stanislaw Debicki
painted Pray in 1887